Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
434
Götarike[1] och Religionens hufvudsäte hos Svearna hade redan i Taciti tid gjort deras namn till det förnämsta i Skandinavien. Men lika säkert är att deras politiska välde blott småningom på religionen kunnat fullkomligen stadgas, och varit underkastadt förändringar. Ty det Svithiod, öfver hvilket Ynglingaätten regerade, synes ej egentligen ha omfattat Götaland[2], utan landet nordanskogs, ja i sin aldraäldsta bemärkelse blott de så kallade Folkländerna[3], vid hvilka sedermera i
- ↑ Heimskr. l. c.
- ↑ K. Aune den gamle flydde trenne gånger „ur sitt rike” och till Vestergötland för Danska konungen Halfdan, som emellertid regerade i Upsala. Ynglingasaga c. 29. På samma sätt säges konung Algöte i Götaland, Ingjald Illrådas svärfader, ha sändt sin dotter till Suithiod att förmälas, c. 36. Denne Algöte har varit en Vestgötakonung; ty konungar i Östergötland nämnas äfven, såsom Högne och hans son Hilder, hvilke i Ingjalds tid krigade på Suithiod. Ingjald utvidgade likväl sitt välde äfven öfver Vestergötland (c. 42), men Högne bibehöll sig i Östergötland till sin död (c. 43).
- ↑ De företrädesrättigheter i afseende på konungavalet, som i Heimskringla Olof d. Hel. Saga c. 96, och i fragmentet af den äldsta Konungabalken vid VestgötaLagen tillskrifvas Uppsvearna eller Svearna i allmänhet, äro de samma, hvilka i UpplandsLagens Konungabalk tillegnas Folkländernas invånare. Suithiod och Folklanden ha således troligen en gång betydt det samma. De „thry Folkland äro Tiundaland, Attundaland ok
