företrädesrätt äfven af hedningar åberopas[1]. Den hvilade på den Odinska Religionen, på den Upsaliska konungaslägtens eller såsom den ock kallas Uppsveaättens härkomst från gudarna[2], på gudstjenstens hufvudsäte i Upsala, der vid den stora Högtiden och Tinget i Göje månad, män skulle sammankomma från allt Svea välde och offra till frid och seger för sin konung[3]. Detta Sveavälde — från hvilket dock sjelfva Svithiod eller Svearike i inskränktare bemärkelse då, såsom sedermera, urskildes[4] — innefattade väl äfven
- ↑ Hefir her sva jafnan verit, at þat er UppSvia höfdingiar hafa stadfest sin i millom, þá hafa þeim rádom lytt adrir landsmenn eigi þurfto vorir fedor at þiggia rád af Vestr-Gautom um Svia landstiórn, — säger Svenske hedningen Freyvidr, Olof Skötkonungs Rådsherre, Heimskr. Olof d. heliges Saga, c. 96.
- ↑ Uppsvía ætt er tignast er á Nordrlundöm: þvi at sú ætt er komin frá godonom sjulfom, ibid.
- ↑ Heimskr. Olof d. Hel. Saga c. 76.
- ↑ Detta kallas hos Sturleson „sjelfva Suithiod” Suithiod sjálfr. Jfr. kapitlet om landets delning i Sverige l. c.
Magno deferre ausi, alieni privilegii detrimento, dignitatis sibi incrementa quærebant. Quorum Sveones auctoriatate contemta, veterem gentis suæ prærogativam in aliquanto obscurioris populi invidia deponere passi non sunt. Igitur antiquae dignitatis speciem intuentes, titulum injusta collatione præreptum novi Regis electa cassarunt. L. XIII. p. 235. Ed Stephan.
