Hoppa till innehållet

Sida:Svea rikes häfder.djvu/475

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Tab. II.
Ynglinga saga. Langfedgatal. Are Frode.
(Schedæ, Havn. 1733, p. 76).
Registrum Upsaliense.
Jfr Cat. II & IV. Script. rer. Suec. Medii Ævi. T. I.
Odinn. Överensstämmer med Ynglingasagan, utom att det ej upptager Hugleik och ej samkonungarna. Det av Verelius till Hervarar saga anförda Langfedgatalet anmärker efter Yngve Frej: "hier vantar", d. ä. "här fattas", samt utelämnar Svegder, vilken även saknas uti det i koppar stuckna avtrycket av Langfedgatalet hos Langebek, Script. rer. Dan., T. I. p. 2. Ingvi Tyrkiakonúngr. Inge.
Niördr. Niord Sviakonúngr. Neorch.
Freyr, Yngvi. Frayr. Froy.
Fiölnir. Fjolner, sa er dó at Fridfróda. Fjolm.
Svegdir. Svegder. Swærkir.
Vanlandi. För övrigt lika med Langfedgatalet, men sätter Alrecr framför Agne och efterföljes däri av Registrum Upsaliense, vilket kallar den sistnämnda Ingemar, såsom synes av den tillagda anmärkingen. Valanda.
Visbur. Wijsbyr.
Domalldi. Domald.
Domar. Domar.
Dyggvi. Dyguir.
Dagr. Daghir.
Agni. Alarik.
Alrekr oc Eirikr.
Yngvi oc Alfr. Ingemar (istum Uxor sua juxta locum Agnafit, qui nunc Stockholm dicitur, propriis manibus interfecit suspendendo ad arborem cum cathena aurea).
Hugleik. Ingjelder.
Jörunder oc Eirkr. Jorunder.
Ani hinn Gamli. Haquinus vel Aukun, qui multum senuit.
Egill Tunnadólgi. Egill Vendilkraka.
Ottar Vendilkráka. Okar vel Otharus.
Adils. Adils.
Eysteinn. Eysten vel Östen.
Yngvar. Ingwar (qui et Knutir dictus).
Braut-Onundr. Breutomundir vel Brætomund.
Ingialldr hinn Illrádi. Ingjelder.