Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
515
Svearike ofvan Kolmorden och Tiveden[1]. Af ordalagen i den anförda berättelsen kan slutas, att äfven före Agnes tid Småkonungar funnits[2].
- ↑ Jfr. ofvanföre. — Då i Heimskringla (Olof d. Hel. Saga c. 76) landskaperna i Sverige uppräknas i Olof Skötkonungs tid, innefattar Svithiod eller Sviavelldi äfven Götaland och det förekommer i denna vidsträcktare bemärkelse redan förut, såsom i K. Erik Emundssons tid, till hvars rike Vestergötland uttryckligen räknas. (Heimskringla Harald Hårfagers Saga c. 14) Under Ynglingaätten tagas både Svithiod och Sviavelldi i den inskränktare bemärkelsen; t. ex. Östgötakonungar sägas rida opp till Sviavelldi och der föröfva fiendtligheter, c. 43. — Den vidsträcktare betydelsen är blott på ett enda ställe under Ynglingaättens regering tydlig, neml. då Ingjald Illråda (c. 43) säges vara konung öfver största delen af Svithiod (yfir mestum lut Sviþiódar) sedan han undanröjt tolf Fylkiskonungar, bland hvilka äfven Götiska konungar förut nämnas. Allt Sviavelldi (motsatt Danavelldi), hvilket Ifvar Vidfadme berättas ha undanlagt sig (c. 45), har också utan tvifvel denna betydelse, och då Uppsala konungar till och med Agnes tid sägas ha varit Envåldskonungar um allt Sviavelldi, så torde rikets inskränkning, efter den presterliga myndighetens aftagande, derifrån kunna dateras; ty af det presterliga anseendet mer än af den konungsliga makten berodde de första Uppsaladrottars till namnet vidsträcktare rike. Likväl motsättas, i det af J. F. Peringskjöld, Stockh. 1719 utgifna Sögubrot s. 20, äfven allt Sviavelldi och Gautland.
- ↑ Detta strider ej heller mot begreppet af Envåldskonung eller Folkkonung — Firir þvi at þiodkonúngr hverr, sá er rædr mörgum löndum, þa sétr han til landstiórnar med ser Skattkonúnga oc Jarla, at dæmia landzlaug oc verja land firir ufriþi i þeim löndum er Konungi liggia fjarri. „Förty att hvar Folkkonung, som råder för många land, han sätter då till landets styrare med
