nämner. Han följde sin tids sägner, ehuru utan reda på tidsföljden. Hans egen tillkonstlade ordning är för efterverlden ett ännu större hinder för sanningens utletande, än folksagans ursprungliga oordning, ur hvilken han hämtade sitt ämne. Men diktadt kan ej allt vara; och det närmare grannskapet med Dannemark borde redan der göra Götalands konungar mer bekanta.
Det verkliga mångvälde, som i Ynglingarnas tid döljer sig under namnet af ett rike, och sluteligen föranledde Ingjald Illrådas försök och öde, har under den oordning, som nödvändigt åtföljt Ynglingaättens fall, svårligen kunnat genast upphöra, oaktadt det nederlag Ingjald anställt bland Småkonungarna. ivar vidfadme, hvars fädernesland ej var Götaland, utan Skåne[1], kom såsom inkräktare och understöddes af folkets uppror mot Ingjalds ätt. Att han i Sverige blott kunnat lemna ett minne genom våldsamheter[2],
