Hoppa till innehållet

Sida:Svea rikes häfder.djvu/584

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
556

andre säga, Saxland, Estland, alla de östra länderna intill Gardarike och den del af England, som kallades Northumberland[1]. Harald Hildetand säges å nyo ha underkufvat alla dessa länder[2], samt äfven den del af England, hvilken Ivar Vidfamne, ja före Ivar hans far Halfdan ägt. Likväl höra vi, under Harald Hildetands efterträdare, ännu en gång en eröfring af Northumberland omtalas. „När Sigurd Ring, — heter det i Olof Tryggvasons Saga — Ragnar Lodbroks fader, var konung öfver Svea- och Danavälden, och hade fredat hvartdera riket, och förordnat Skattkonungar och Jarlar deröfver, då mindes han det rike, hvilket hans frände Harald Hildetand hade haft i England och Ivar Vidfamne före Harald. Men det riket

    Northumberland. „Norþimbraland er kallat fimtungr Einglands”. Heimskr. Håkan Adalstens Fosta Saga c. 3. I Egils Saga c. 51 förekommer samma uttryck.

  1. I Verelii Ed. af Hervarar Saga c. 20 säges om honom, att han lade under sig „alt Sviavelldi oc Gautland Saxland oc all austur Riki alt til Gardarikis: han riedi oc Vestra Saxlandi oc van hlut Einglands þad er kallad Nort-Humberland. Ifvar lagdi þa under sik alt Danaveldi” — Köpenhamnska Ed. af HervararS. tillägger Kurland och nämner ej Gautland, eller ock innefattar det under Sviavelldi.
  2. Sögubrot s. 16.