Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
577
(Björn Järnsida)[1], som, efter ett genom lottkastning taget orakel, måste tillika med sin fosterfader Hasting[2] och en oräknelig mängd af det unga folket — ty många af de nästgränsande länder togo äfven del i tåget — draga ut till sjöss. Denna Vikingahär kom år 851 till Belgiska och Franska kusterna[3], och gjorde ej blott dessa till mål för sina härjningar: Norrmännen trängde under de följande åren uppefter alla de större floderna — Rhen, Schelde, Seine, Loire — i det inre af landet, genomströfvade det från sina befästa läger, till häst eller fot, förstärktes af nya Norrmannaskaror från England[4], brände Paris och många andra städer,
- ↑ Den gamle Normanniske Poeten Robert Vace (omkring 1160), i sin Roman de Rou, kallar honom Bier, cote de fer, son af „Lobroc, un Danoiz Roi”. Müller, SagaBibl. II. 470.
- ↑ Namnet, skrifvet hos olika författare olika: Astingus, Astannus, Alstagnus, Anstignus, Hæstenus, Huasten: — synes vara det Nordiska Eysten eller Östen. Han nämnes för öfrigt med mer än ett namn. I Chron. Turon. ap. Martene T. V. p. 969 säges: „Hastingus ille Danorum Dux a populo Gurmundus vocabatur.” Jfr. Langebek I. 538. Denne i Frankiska Annalerna fruktansvärdt namnkunnige man är okänd för den Nordiska Sagan.
- ↑ Radulfus de Diceto ap. Twysden p. 450, har året 843.
- ↑ Gesta Normann. ante Rollonem Ducem ad an. 861. ap. Du Chesne, p. 3.
37
