Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
68
d.v.s. lade den under 56 graders bredd, och låto Britanniska öarna åt nordost sträcka sig framöfver denna kust, så fanns hos dem för den Skandinaviska Norden föga rum öfrigt[1]. Det hufvudsakliga är, om Pytheas berättelse i sig sjelf innebär något orimligt och mot verkligheten stridande. Den
- ↑ Exempel derpå, huru Strabo rättar Pytheas i det så kallade bekanta, må följande vara. Pytheas uppenbara lögner ha nu kommit för en dag, säger han: Pytheas uppger Britanniens längd till 20000 stadier, då den likväl från vester till öster (i denna riktning var således Britannien längst enligt Strabo) ej är öfver 5000 stadier: Pytheas säger, att man behöfver några dagar att segla från Kelternas land till Cantium (Kent), som är Britanniens östligaste kust, då likväl afståndet i sjelfva verket ej vore längre, än att man derifrån kan se Rhenflodens mynning: Hipparchus hade, förledd af Pytheas, utsträckt den bebodda verlden för långt åt norr, och uppgifvit afståndet från floden Borysthenes till Thule för stort, då det likväl vore bekant, att Borysthenes vid Svarta Hafvet låge under samma bredd med Britannien; och Ierne (Irland), som är ännu nordligare, knappast kan bebos, hvaraf följer, att ett land så långt i Norden, som Pytheas sätter Thule, alldeles ej skulle kunna bebos. Strabo L. I. 63. På ett annat ställe tillägger han: om det finnes beboeliga länder uppom Irland, derom behöfver man ej bekymra sig; för kännedomen af Geografien vore det nog, att den bebodda verlden der slutades, och för statsmannen hade det föga intresse att känna folk och öar, af hvilka man hvarken kunde ha skada eller gagn o. s. v. L. II. 115.
Byzanz 6300 stadier, L. II. p. 135., hvilket i hans tanka inträffade vid pass under samma bredd med det sydliga Britannien.
