Sida:Svensk Zoologi.djvu/142

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


12

TRANA.

alla stora vingade djur, utom Roffåglarne, någon möda att svinga sig opp. De löpa då först några steg och upp. lyfta de starka vingarne, hvannedelst de småningom höja sig tills farten ökas och höjden omsider vinnes. På detta sätt flytta de fram och åter, och kallades derföre i forntiden både schytiske och lybiske fåglar. Det är likväl icke otroligt, att de på somliga nordliga orter, till ett mindre antal qvarstanna öfver vintern, som Rzaczynshi anmärkt i Polen. Men detta gäller icke om mängden. Således, då Österländska trakterne börja att af hetta uttorka, skynda de på nytt till Norden, ända mot Polcirkeln, och man »er dem då äfven i Siberien så lungt som till Anadyr-flo- den. De söka nu åter sina fordna hemvist, merendels i träskaktiga och rörbevexta nejder, der de tillreda sina bon i buskar omgifne af säf och vatten, för att icke lätt upptäckas. Här värper honaD blott två egg, långa och smala, gulhvita och gTå med bruna fläckar som synas större vid den trubbiga andan af egget, hvilket i storlek öfverträffar de största Gässens. Häraf kläckes en unge af hvardera könet, men vanligen så sent att de knappt lärt att flyg«> då de måste följa sina iöräldrar på den långa resan. Under liggtiden fördraga de ingen af sina likar jemte nästet, så sällskapliga som desse fåglar för öfrigt äro.

Om ungarne kunna fångas, blifva de lätt tämde, men synas behålla deras naturligen djeifva och stridbara anlag; hvarföre de hupgas gerna med näbben, och kunna äfven vara farliga för barn. 1 detta tama lynne blifva Tranor nöjsamma föremål, som Plinius redan vetat berätta, dels genom deras löjliga allvarsamhet i gången, dels genom lustiga språng, under hvilka hufvud och hals krökas, stickor och strå upphämtas af jorden med näbben och uppkastade i luften åter fångas; de flaxa med vingarne, och skrikande löpa efter de skrämda hönsen. Prof. Otto såg en Trana som flög med sin ägare när ban bortreste; och en annan som vallade Kalkoner och dref dem hem, du de aflägsnade sig ifrån gården. Elakt väder förespå de äfven genom skrän och.rop; en egenskap, som synes tillhöra äfven andra fjäderfän, såsom Påfåglar, m. m.

Tranans näringsämnen samlas både ur Djur- och Vextriket, men hon ger utan tvifvel de förra löreträdet, åtminstone den tiden hon sörjer för sin afföda. VattenInsekter och Amfibier, såsom Ormar och Grodor; äro säkert