Sida:Svensk Zoologi.djvu/305

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


3i. VANLIG BJÖRN.

URSUSAncTos. På F. Kar Au. NaJJi. O Atö. OAtoine*.

Kotid jo. Wanhapoika. Isoktdlainen. På Fr. Ours.

På K. Bear. På It. Orso. På T. Bär. På R. Med wediza. På Polsk. Niedzwiedz. På Norrsk.

Barns (Hanen), Bings (Honan).

Kroppen år till färgen merendels mörkbrun eller svart, med kort hals och stubbig svans. Utöronen äro rundade, uppstående och korta. Nosen tver och trynlik.

Linn. Syst. nac. ed. Gmel. i. i. p. ioo. — Faun. Su. n. 19. Cl. r. Mammaiia. Ord. 5. Fera;. — Retz. Faun. Su. p. »4. — Thunb. Svensk. djur. s. 20. — Diss. de Urso. praes. Roberg. 170a. Ups. — Aldrovand. Quidr. digit. p. 117. _ Ruff. Hist. 11 a t. 8- P- »48. t. 51. 5a. — Schreb. Säugih. 5. j. 50a. t. 159—140. — Pennant. Qv.idr. p. 190. — Aret. Zool. ». p. 61. — Cuvier. Tabl. élérn. p. m. (planterades). —Ménag du Mus. d'II. nat. 1. p. 178. tab. (a. p. 144.) — Fischerstr. Fkon. diet. a. s. 45. — Krunitz OEc. Eneycl. 3- «• 4«8. — Diderot Encycl. toI. 34. p. 194. — Vallas Reis. a. s. »9. — Lepech. Reis. 1. s. 19. — Georgi Reis. 1. 3. IÖ5. — Ställers Kamschatk. s. n5. — Kerguel. Tremarek- Reis. in Alg. H. d. R. toI. ar. s. 55. — Rarzynski Hist. nX. Px>l. p. aa8- — Leems Lappm. beskr. Suppl. s. 64. — Qrphal Jägerschule. 1. s. 156. — Gadd occon. beskr. Öfr. Satakuml. s. 65. — Nordholm Jemtlands djurfänge. diss. Ups. 1749- — Hillerströms Westmanl. Björn och Varglänge. disp. Ups. 1750. — Fjellströms berättelse om Lapparnas Björnfänge. 1755.

Ond. kalla klimaten af Jordklotet sakna Afrikas Lejon och Hyäner, och Indiernas Tigrar och Panterdjur, så gaf naturen dem Björnen, såsom främst bland rofdjuren i Norden.

Under namnet af Björn forslå vi det slägte af storm fyrfotade djur, som i käkarne äga 6 framtänder, men i den nedre står andra paret af dessa något mer inåtböjdt än de öfriga. En stark kägelformig bete på hvar sida, samt nästintill bak efter denna, flera små tänder genom ett tomt mellanrum skilde från de egentliga oxeltänderna, af hvilka de främre äro något spetsiga, men de bakre med platt, knölig krona. Kroppen är tjock med kort svans, och under gåendet stödes nästan hela fotbladet pi jorden, och alla fötterna eller tassarna ha 5 tår utan frånskild tumme, nästan lika stora, beväpnade med hvassa, långa, hårda och krökta klor. Tungan är mjuk och slät,