N:O 3.
ALLMÄN HUGGORM.
COLUBER Berus. På f. Kykärme. På fr. Vipère commune. På t. Gemeine Natter. På eng. Viper or Adder
På en stålgrå botten, långs åt ryggen, går en vågig rad af hopbundna mörka fläckar och en dylik något ljusare på hvar sida. Öfver nacken äro 2 mörka fläckar snedt ställda och på tveren. Buksköldarne äro vid pass 146, och stjertfjällen utgöra 40 par.
Linn. Syst. Nat. ed. Gmel. T. 1. P. 3. p. 1090. Cl. 3. Amphibia.
Ordo 2. Serpentes. K. Vett. Ak. Handl. 1748. s. 251. — 1749. s. 246. tab.
6. f. 1—2» (Esping). — 1752. s. 206. — 1754. s. 78- — 1758. s. 55. — 1765.
s. 149. — 1778. s. 89. 104. — 1787- s. 235. Fontana Traité des Poisons
1781. Vol. 1 & 2. Charas Mém. pour serv. à l'Hist. Nat. des Anim. Vol.
5. p. 611. — de la Cépède Hist. Nat. des Serpens. 4:o 1789. p. 1. &c.
Ejusd. Naturgesch. d. Amphib. &c. übers. v. Bechstein 8:o. 1801. Vol. 5.
— Spanische Mizell. v. Fischer 1. Band — Miller in the Commerc. Agric.
and Manuf. Magaz. Vol. 2. pag. 157. Patr. Russel and Edw. Home in
the Philos. Transact. 1804. P. 1. Tilloch Philos. Magaz. Vol. 17. p. 125
&c. 128. D. Ramsay & Benj. Barton. — P. Russ. Acc. of Ind. Serp. &c.
fol. max. 1796. p. 55. Experiments &c.
3:dje Klass, AMFIBIER. 3:dje Flock, ORMAR.
(Se Utk. till Organ. Kropparnas allm. kännedom § 53. &c.)
Huggormslägtet igenkännes med stora, på tveren ställda och jemnbreda sköldar, under kroppen, från nedra käken till stjertens början; hvar sköld, lik hälften af en bred och platt ringr svarar mot en ryggknota och ett par refben, hvilka sednare med sina fria ändar stödja mot buksköldarna. Under stjerten finnas 2 rader fjäll, större än de ofvanpå och hvilka räcka till stjertens spets. Ormarnas föda är animalisk; de ha dubbla köndelar; ligga i dvala öfver vintern i kalla klimat; många föda lefvande ungar, och en del ha rörliga och giftiga tänder.
Hvart ögonblick af det organiska lifvet är ett närmande
till dess slut, och det ges knappast en mera allmän lag
