Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


TARG.

83

den månaden som bar hans namn kallades Lupinvs *); emedan Mars ansågs som Far St de aF Varginnan daggade barnen Romnlus och Remna, dikten om hvilken b*r£ Tiberns och stundom Roms egen afbild. Lupercalia voro der Religions fester, för att bevara minnet af den välgörande amman **), och Lvpercal kallades den platsen hvarest man firade dem ***). Det Romerska krigsbruket att bära samma djurbild på ståndaren j), och Heliogabali och Macrini tti, fi. mynt äro likaså vittnen om den aktning man hyste för den urgamla sagan.

Men tiderne förändras och tankesätten med dem. De andäktiga begreppen ha blifvit ombytta mot andra, hvilka synas komma naturen närmare. Moralisten har funnit en sinnebild i Vargen för den girige, för Tyrannen, och för den snåla Prelaten, samt med namn af Lupo. utmärkt den tygellöst vällustiga Qvinnan ft), medan Teologen skänkt det af Lupits St kättaren, och till och med åt sin djefvuls

Att man af ett så kringspridt och allmänt bekant djur som Vargen, oaktadt dess elaka rykte, sökt hämta någon nytta, är väl att förmoda. Forntiden, som ägde så många besynnerliga läkmedel, fann äfven Hera hos Vargen. Lefvern berömdes af DiosJtorides och Gahnits i Vattensot och Lefversjuka, och af Rftazes som ett kärleks-retan- de medel. Istrei prisades af Plinius för Ögonkrämpor, och betarne till gnidning af tandköttet på barn plågade för tänder. Huden beredd och lagd öfver bara magen troddes befordra digesiion, och skinnet ansågs som ett räddningsmedel för Vattenskräck, då det bars af den som blifvit biten af en rasande Hund, Ännu inbillar sig allmogen i ett ai våra Norra Landskap, att i den upptorkade och pulveriserade Varg-strupen, intagen i varmt dricka, finna en säker bot för Hals-svullnad: och lättrogenheten anser den färska spillningen, struken på Boskaps-kreatur, som ett o •*) A mon ii.:.

") De afskaffades först af Påfven Galalits, flera seller efter Roms fie «Iendom.

i •") Ovidius, .lila (lupa) lgco nonien feeir, locns ipte Lupereal.» Fast.

Li!>. a,

t) Plinius, lib. 10.

■ff) Lupanaria är ocksä ett urgammalt Latinskt namn for tes Bordell. Claudii beryktade Kejsarinna har inert nöje tillnamnet Lyeisca.