Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/141

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


5a

LUMP-FIS3E.

fiender. De sednare Förtära, enligt Permarits intyg, en stor mängd Lumprisk på kustun af Sutherland i England. De uttömda fiskskirsnm uppflyta der hoptals till stränderna, och det är lätt att urskilja stället der skalar halt sådant gästebud, emedan vattnet af den inblandade tranenär der vanligen lugnt, liksom man af erfarenheten känner oljor3 egenskap att stilla de upprörda hafsvågorna och jemna dem,

Men Lumpen skattar ock betydligt till menniskan. På Island fångas han i myckenhet och ätes der både färsk, torkad och insaltad ,. och utgör tillika en handelsvara. Fångsten sker vanligen med nät, särdeles då Lax och Torsk hemsökas. I Östersjön förekommer han stundom åt den Pommerska sidan, och tages tillfälligtvis på flundre- och Strömmings-garn. Men som han äger ett löst, slemmigt och osmakligt kött, brukas han sällan som födämne, utan till fiskbete, mest för helgflundror. Man har likväl anmärkt, att de med röda fenor och bukar äro bättre till smaken än de med blekare. Isländarne kalla den insaltade Rundemage, hvilken antingen stekt, eller kokad i sur vassla, anses af dem både brukbar och smaklig. På de till torkning ärnade, afskäras hufvud, fenor och den lunnnre delen af buken. Grönländaren, hvilken älskar tranfetman som en kräslighet, finner också Lumpen förträfflig; i synnerhet användes rommen, kokad till gröt. På några ställen i England slufvas fisken som karp, men hålles för sin löshet i ringa värde.

Tab. föreställer en sådan fisk af mindre storlek; — till höger ses ett utkast af honom, sedd underifrån — till venster genomskärningen. — Allt tecknadt efter naturen i Vestra skärgården, af R. o. R. Pahnstruch.