Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


86

MÅRD.

»mal och smidig. Ryggen, sidorna och svansen äro tjockt beklädde med fina botienhår, vid hullet gråagtiga (på si döma nästan gula), blandade med längre och styfvaresamt skönt glänsande (caslanie) bruna hår. På honan äro de ofta blekare. Buken har nästan samma färg, men underhakan och halsen äro gals, äfven ock starkare hos dem af yngre ålder. Emellan bakbenen sitter en brandgul med dunkelbrant omgifven fläck. På svansen äro håren brunare, särdeles mot dess ända, der de också äro tjockare, hvilket ger den ett lurfvigt utseende. Den är 10 tum lång. De korta benen och öfra sidan af fötterna äro svartbruna, och tindra delen af tärna tätt linhårig, samt klorna hvits, långa och ganska hvassa.

Det Sr i synnerhet i gamla och täta Barrträds-skogar, tom Mården vistas. Norra delen af jordklotet äger honom gemensamt. Hftn finnes äfven i Norra America och Canada, ända up til Hudsons Bay, och i Asien ned til Chinas noiJligare gränser, der han har en slägting i den för sitt kostbara skinn så bekanta Zobeln*): men denna är nästan svart och utmärkt glänsande, har längre öron med gulagtigt bräm, kortare svans och ludnare Fötter. En utmärktare likhet äger dock Mården med en annan art, inhemsk i Södra Europa, äfven som den är det i vårt land, eller den säkallade Aspeller Bok-Mården **), hvilken af äldre Författare blifvit med den egentligen Nordiska förblandad. Ett längre hufvud, hvit underhaka och kortare ben äro likväl den förras oföränderliga skiljemärken.

Märden har en eldig , genomträngande och tillika listig uppsyn. Hastig i sina rörelser, skuttar eller hoppar han snarare än han går. Försedd med skarpa klor, klättrar han med snabbhet uppför väggen eller trädstammen, för atanlingen i hönshuset eller fågelboet Jemna vedermälen af sitt roflynne. Med förmåga att förlänga sin smidiga kropp efter behag, genomtränger han de smärsla hål och trängaste öppningar. Han är en god jägare, men har icke kattens tålamod , utan öfverraskar. Också förlorar han stundom, genom sitt braskande , så mycket mer , som han saknar Veslani **") sluga aktsamhet;.men hastig som blixten, trotsar

  • ) MiuteU Zibettin».
    • ) M FoTT,a,

•") Mustel» Tulgsris.