Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/180

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


57. ÄSPING.

COLTJBERChersea: På T. Nordiso/te Nätter.

Har ett platt, ofvanpå nedtryckt hufvud, med en hjertformig mörk fläck bakom hjessan. Yttersta ändan af stjerten är på Öfra sidan med en svart fläck försedd.

Linn. Syst. War. Ed. Gmel. 5. p. io<)», — Fann. St«c. p, agS. C!. 3. Amfiiiiii. Ord- a. Serpentes. — Refs. Faun. p. aga.Linné K. V. A. Iljndl. 1749. a. 2*9. T. 6. f. 1. a. — Link i Voigts Magas. la. 4. 1. ao4, (Yiper* Chersea; — Ström i NaturHijt. Scchkob. Skrifter. 1. a. a. 35.

t är anmärkningsvärde, huru några naturalster, fastan båd* till namn och egenskaper vä! bekanta, Jikväi stundom varit af vetenskapens idkare misskända. Bland sådana må Åspingen räknas, en af de, lyckligtvis, fä Ormarter, hvilka Norden fick på sin lott. Som den allmänna och likaså den svarta Huggormen redan intagit deras rum i delta Verk, anse vi en så berygtad slägting af dem som denna , icke mindre berättigad till sitt , så mycket billigare , som verkligheten af dess specifika åtskillnad blifvit salt i fråga.

Någon tid efter utgifvandet af den första mönste?rullan på de Svenska djuren, inhemtade Sveriges odödlige v. Linné såsom naturkunnig, den tidigaste kunskap om denna Orm, och hvilken sedan af honom först beskrefs och tecknadts.

Ehuru denna beskrifning saknade intet af det bestämda, som var den stora Författaren så eget att meddela , har e] desto mindre tvifvelsmål yppats hos andra om arten såsom egen; orsaken hvartill bör sökas så väl i den , utom i Norden sällsamma tillvareisen af densamma på utrikes trakter, som i misstaget på er. och annan artförändring af den allmänna huggormen.

Hvilken Aldrovand, den fömämstevaf Zoologiens fäder, med sin Aspii oolore ferrugineo menat, kan så mycket mindre förklaras, som, utom en ofullkomlig afbild, ingen egentlig detalj deröfver hos honom finnes. Oetta Synonym må derföre med skäl uteslutas. Att vi icke heller kunna anföra dem flera sekler senare, of Laurenli, Muller, Lacépéde, Wolf, och RazoumofsAy, härleder sig från osäkerheten om derar föremål, och til undvikande af att, kansl;e„'lfrleda$*