Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/246

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


TOIJI S.

59

ler han sig på djupet, och man skall i klart och stilla väder se honom ligga krökt i ring som en orm på landen, eller deruti nedkrupen, ibland i qvarter djupt, bioltuppSticka ändan af sitt hufvud. 1 Maj månad är hans leklid, då rommen aftättes eller fälles på den sandiga bottnen, der Tugelmasken och andra valtenkräk tjena honom till föda. Bland fiskar är Makrillen hans värsta förföljare; hanar icke heller fridlyst för dem som mest beskatta Hafvets invånare; ty han fångat medan ebben varar, genom dertill förfärdigade räfsor hvarmed hnn ur sanden uppdraget. Vanligast begagnas han då till bete på krok. Emedlertid fortares han på Hera orter, äfven i de sydligare af Sverige, umn annan tillredning än blott torkad; han säges äfven utrikes ätas med syrlig sås, och Grönländaren räknar honom bland sina läckerheter.

Tab. föreställer Fisken i nat. storlek, lamt vidden af dess genomskärning derunder.