Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


N:O 41.

FJÄRILEN APOLLO.

PAPILIO Apollo. På Fr. L'Apollon. L'alpicole. På T. Alpenschmetterling, der Rothe AugenSpiegel.

Vingarne äro rundade, helbräddade, hvita med svarta fläckar; de bakre hafva ofvanpå fyra röda vingögon och inunder sex.

Linn Syst. Nat. ed. Gmel. T. 1. Pars 5. p. 2256. Cl. 4. Insecta Ord. 5. Lepidoptera. — Faun. Sv. n. 1032. — Gottl. Res. s. 230. — Fabr. Sp. Ins. 2. p. 35. (Cl. VI. Glossata). — Cuvier Tabl. élém, p. 590. — De Geer Mém. 1. t. 18. f. 12. 13. — Rœsel Ins. bel. 3. p. 259. t. 45. f. 1. 2. 4. p. 29. t. 4. f. 1. 2. — Papil. d'Eur. t. 47. n. 99 — Herbst Jablonsky Natursyst. Schmetterl. 5. 40. t. 85. f. 1-4. — Esper Schmett. t. 2. f. 1. t. 64. f. 1. 2.




Teckning och färgen göra visserligen fjärilarne till beundransvärda föremål ibland Insekterna, men deras förvandlings Historia förtjenar icke mindre Naturforskarens uppmärksamhet. Vi ha också redan uppgifvit de fenomen, som i allmänhet dervid förefalla (n:o 17). Men ehuru dessa i det hela visa ett slags öfverensstämmelse sins emellan, förete sig här och der vissa åtskillnader, beroende än af olikhet i organisationen, än af yttre omständigheter, såsom vistelseort och födämnen. Larverne, fastän mindre föränderlige i sätt och medel att nalkas deras förklaringstima, förekomma dock sjelfva i form och brokighet, snart sagdt, lika utmärkt åtskilde, som, sedan de, icke längre bundne vid jordens yta, lyfta sig i högre regioner. Ett sådant exempel visar oss den härjemte lysande Apollo, en art af den familjen bland fjärilar, som Fabricius skänkt namn af Parnassier, i följe af deras stora och rundade undre vingar, biligt skilde från Heliconierne, till hvilka, egentligen smalvingade, von Linné, förmodligen naturen icke alldeles enligt, förde denna fjäril.

Naturen bestämde Örtriket titl amma åt fjärilarnas foster. Vi se huru särskilta vexter i sitt sköte mottaga dessas egg, liksom nästan åt slumpen lemnade. Tjenliga safter gynna och befordra här deras utveckling. Larverne bli småningom synliga, och hvilka efter artens natur, förr eller senare tillvexa och fullkomnas. Fjärilen Apollo börjar sin lefnadslopp på Huslöken (Sedum Telephium), Det är på denna vextens saftiga blad som eggen läggas bittida