N:O 42.
LÅNGTRÅDIG MANET.
MEDUSA Capillata. Brännvabel. På Fr. Ortiede Mer. På Eng. Sea-blubbers. På D. Söe-kuse.
Den runda men plattade kroppen är i kanten delad i 8 rundade, midti urnjupta flikar. Inunder utgå 4 armar, och omkring dem en mängd långa trådar.
Linn Syst. Nat. ed Gmel. 1. 6. p. 3154. — Faun. Sv. 2108. Cl. 6. Vermes. Ordo 2. Mollusca. — Linn. Vestgöt. Resa s. 172. T. 3. f. 3. — Müll. prodr. Zool. dan. 2821. (Cl. Zoophyta.) — Ord. Medusæ. Cuvier.
Zoofyterne äro de yttersta af djuren, så väl för den
daning, som de egenskaper, hvilka de synas äga. Då
Blötmaskarne (Mollusca), till hvilka Maneterna fordom
räknades, äro för omloppet af deras vätskor, för andedrägten,
känseln, samt födans bibringande begåfvade med organer,
mer och mindre, fast alltid till en del, analoga med dem
hos Djur, hvilkas blod är röd, särdeles fiskarne; så finna
vi alldeles intet sådant hos Zoofyterna. — Knappt
upptäckas några inelfvor, och äfven tecken till andedrägt
saknas hos många. Hjerta, hjerna, nerver synas icke mer:
det är blott genom förmågan att suga som hvar ytända af
kroppen tyckes föda sig, och hvar särskilt del vara med
känsel danad; och allmänt äro de på fuktiga och våta
ställen inhyste, der de finna födan beredd åt dem. —
Egentligen tillkommer namnet Zoofyt några få djurvarelser,
jom, fastvuxne liksom vexterne, hafva en efter utseendet
med dem snarlik yttre daning. Men vid betraktandet
af inre kroppsdelar, får samma namn en större utvidgning,
och man tillämpar det till alla de djur som äro utan
ryggknotor, nerver, synliga kärl för vätskorna, eller med leder
försedda lemmar, eller hos hvilka lifvet synes härleda sig
från fenomener likstämmiga med dem som märkas hos
vexterna.
Men man upptäcker äfven en gradvis aftagande fullkomlighet i organerne hos de föremål, som vi under denna gemensamma benämning känna. Då de yttersta och sista, såsom fastsittande och enkla, närma sig i likhet till vexterna, hvilket tillegnat dem titeln af Djurvexter, så ä-
