hela Atlanten ned till Panama-Viken, och ini sjelfva Söderhafvet, vester om Mexiko och Californien. Man har äfven sett dem i Medelhafvet, och efter de gamlas uppgift fordom i det Svarta. Med större skäl ha de kommit på Svenska listan, såsom icke allenast besökande Vestra kusterna , utan tidtals Östersjön, der de dock sällan, i synnerhet Norrät, torde göra vida resor[1].
Delfinen, i Mytologiens tidehvarf förgudad af Greklands Poetiska snillen, kommer Tumlaren närmast i utseende, lynne och egenskaper. Denna sednare mindre lycklig, har Fått namn af Svin, en benämning likväl af sjömän och fiskare.
Bål och stjert tillhopa föreställa en förlängd kägla, och hufvudet en ganska kort dylik, hvars spets är trubbig, eller nosen rundad som en half elipsoid. På Delfinen ar denna utdragen i en plattad spets nästan näbblikt, och har derföre skänkt äfven honom ett gemenare namn eller Hafs-Gåsen.
Begge käkarne äro lika långa på Tumlaren, utan egentliga läppar, men huden, som är mörk och slät, viker sig endast öfver munnens kant och förenar sig med tandköttet, hvarinom 50-56 små likformiga och något plattade tänder äro i hvar käft sittande. Tungan är aflångt fyrkantig, flat, slät, hvit, på undra sidan fastvuxen, och kring kanten fint tandad. Ögonen små och långlagde, sitta nästan i rad med mungiporna. De mjuka ögonlocken ha föga rörlighet och betäckas på insidan med en slipprig vätska, men tårkörtlar finnas förmodligen icke. Iris synes gulaktig eller hvit, och pupillen liknar ett upp och nedvändt V. Halfannan tum bakom ögonen finnas öppningarne till hörkanalen, fastän knappt märkligare än efter ett nålsting. Öfverst på hufvudet är lufthålet (eller öppningen för de inom hufvudskålen förenade Luftkanalerne, äfven näsborrerne kallade) midt emellan ögonen, i form af en halfmåne, hvars konkava sida vetter ut nosen[2].
- ↑ Den tumlare som tjent till mönster för bifogade teckning, förlorade lifvet i Aug. 1809 nära intill Grisselhamn, hvarifrån den till Kongl. Hofvet insändes. På Hans Maj:t Konungens befallning lemnades den till K. V. Akademiens disposition, då Författaren hade tillfälle bevista den Anatomiska undersökning som Herrar Doktorer Pontin och Gadelius derpå anställde.
- ↑ De knappt märkbara hål ofvanpå öfre käken, som Herr Paulsen i Skrivter af Naturhistorie-Sællskabet. 2. 2. s. 114 omtalar, och håller för Näsborrar, har Författaren ej förmått upptäcka.
