Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

N:O 45.

ALLMÄN PADDA.

RANA Bufo. Tossa. Pugga. På F. Sammako. På Fr. Crapaud. På E. Toad. På T. Gemeine Kröte.

Kroppen är bukig, vårtfull och mörkfärgad. Hufvudet är trubbigt, och har en mjuk aflång upphöjning öfver hvardera Örgången.

Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. 1. 3. p. 1047. — Cl 3. Amphibia. Ord. 1. Reptilia. — Faun. Svec. n. 275. — Retz. Faun. Sv. p. 282. — La Cépède Nat. Gesch. d. Ampbib. v. Bechstein. s. 425. — Rœael Hist. Ran. s. 85. T. 20. 21. — Cuvier Tabl. Elém. p. 294. — Pennant Britt. Zool. 3. p. 13. — Append p. 332. — Spallanzani üb. die Erzeug. der Thiere 1. 31. — Orphal Musterung. p. 61. — Mém. de l'Acad. des Sciences. 1741. p. 1744, p. 28. — Beschäfft. der Berl. Gesellsch. Nat. Freunde. 3. — Beckmans phys. œkon. bibl. 5. 120. — Histoire de l'Acad. des Sciences de Berlin 1782.




Rik och skön som den välgörande Naturen visar sig i mängden af sina alster, synas några bland dem liksom styfbarn sakna förmåner, hvilka hennes moderliga ömhet tilldelat millioner andra; det är varelser, som med fötter försedde, knappt förmå att uppresa sig ur den gyttja som omger dem; hvilka, flyende för solens strålar, dväljas hopkramade under stenröset eller i bergsrefvan, osnygga i deras nästen, motbjudande i deras lefnadsart, stygga till utseendet och färgen, misstänkte att omgifvas af en förgiftad dunstkrets, rysligt uppspärrande gapet då man nalkas dem; hvilkas hela kraft synes bestå i deras känslolöshet och tröghet, och enda försvar i den fräna vätska de utgjuta. Sådana egenskaper blefvo Paddornas iott, då naturen skänkte deras slägtingar icke mindre behagliga former än en ofta skönt tecknad yta; och kanske gaf hon upphof åt detta rysvärda, for att höja värdet af den skönare bilden.

Vi ha förut visat att Grodor och Paddor utgöra blott ett slägte, men de sednare likväl en egen afdelning. Deras kropp är rund och tjock, öfver allt besatt med vårtor 30m utsippra en hvit, stundom stinkande materia, de äga hufvudet kantigt och hoptryckt vid sidorna, och en stor porös körtel bakom örhinnan; och deras bakfötter kortare än på Grodorna, ge dem mindre förmåga att hoppa än