Antell, Om tillgreppsbrotten (1889).
Antell, Om dråpsbrotten I, II: 1, III och IV (1894–1895).
Kallenberg, Om återfall i brott (1894).
Thyrén, Bemerkungen zu den kriminalistischen Kausalitätstheorien (1894).
Thyrén, Über Dolus und Culpa I (1895).
Thyrén, Förfalskningsbrotten med särskildt afseende på det objektiva reqvisitet vid förfalskning af handlingar enligt svensk gällande straffrätt (1895).
Hellborn, Om verkan af utländsk straffdom i straffrättsligt hänseende (1895).
Wijk, Om mened enligt svensk gällande rätt (1895).
Hagströmer, Om mordbrandsbrotten enligt svensk krätt (i Tidssrkift for RetsvidenskabX, 1897).
Sjunnesson, Det fortsatta brottet (1900).
Hagströmer, Några anmärknigar om fortsatt brott enligt svensk rätt (i Tidsskrift for Retsvidenskab XIII, 1900).
Dessutom åtskilliga uppsatser i N. T. och N. J. A. AFd. II.
En jämförande framställning af vissa delar afd en svenska straffrätten återfinnes i Hagströmer, Granskning af förslaget till Strafflag för Storfurstendömet Finland (1879), som behandlar 1875 års förslag; den s. k. Granskningskommitténs år 1884 utkomna förslag utgör föremål för samme författares Granskning af underd. förslag till Strafflag för Storfurstendömet Finland, Förordning om verkställighet af straff samt Förordning om Strafflagens införande (1884).
Från den s. k. specialstraffrättens område må antecknas:
H. L. Rydin, Om yttrandefrihet och tryckfrihet (1859).
Naumann, (om tryckfrihetsbrotten) i Sveriges Statsförfattningsrätt IV (2 uppl. 1883–84).
Ask, Om ansvarighet för tryckfrihetsbrott (1890).
Tottie, Den prästerliga strafflagen (1893).
Antell, Handbok i svensk militärstraffrätt (1896).
Af äldre arbete må följande nämnas, hvilka ännu kunna begagnas vid studiet af den gällande rätten:
Olivecrona, Om de kännetecken, hvilka karakterisera tjufnadsbrott (1846).
