Humbla, Om obestämda strafflagar (1850).
Humbla, Om strafflagens användande vid sammanträffande af brott (1851).
Humbla, Inledning till läran om stöld och snatteri, enligt K. F. af d. 4 Maji 1855 (1862).
II. Utländsk litteratur.
Af den norska litteraturen märkas Schweigaard,
Commentar over den norske Criminallov (3 uppl. 1882, 3), Lasson,
Haandbog i Criminalretten (1848–51) med Supplement (1858) och
En Samling af Bidrag til Strafferetten (1871, 2), samt [Bachke]
Om Forbrydelsers Sammenstöd (1862), Getz, Om den
saakaldte Delagtighet i Forbrydelser (1875), och Hagerup,
Formuesindgreb og Dokumentforbrydelser (2 uppl. 1898).
Inom den danska straffrätten har Goos utgifvit flere band af ett omfattande verk, Den danske Strafferett I–II (1875–78), IV–VI (1895, 6). Samme författare har i Nordisk Retsencyklop[ä]di skrifvit Den nordiske Strafferet, Almindelig Del (1882) och Speciel Del (1899). I öfrigt märkas – utom äldre arbeten af [Ö]rsted och Bornemann – Jul. Lassen, Om Betingelserne for Forsögets STrafbarhet (1879), samt Torp, Om straffen (1894), Fors[ö]g og Meddelagtighet (1895), Straffrihedsgrunde og Strafoph[ö]rsgrunde (1898) och De subjektive Strafbarhedsbetingelser (1900).
Bland finska arbeten må nämnas Forsman, Grunderna för läran om delaktighet i brott (1879), Anteckningar enligt prof. J. Forsmans föreläsningar öfver straffrättens allmänna läror (1893) och Anteckningar enligt prof. J. Forsmans föreläsningar öfver de särskilda brotten (1899).
Inom det öfriga utlandets litteratur intages främsta platsen af den tyska. Läroböcker i Tysklands nu gällande straffrätt äro författade af Berner, Schütze, Meyer, v. Wächter (utgifven efter författarens död), v. Liszt, Merkel och Binding (hvars Grundriss des gemeinen deutschen Strafrechts [llmänna delen i 5 uppl. 1897] i sin speciella del utvidgats till en Lehrbuch des gemeinen deutschen Strafrechts, besonderer Teil [förra hälften 1896, senare hälften 1901]). Af större omfattning äro
