är svårare, öfver deras tankesätt; icke med krigets, men med snillets, med smakens och konsternas vapen. Återkommen till sitt fädernesland med kunskaper, stadgade genom erfarenhet och styrde af smaken, blef han snart ålagd att i allmänna värf förnya de besök han förut gjort främmande länder för sin enskilta upplysning. Om vi med minnet gå tillbaka till dessa tider, då han antingen understödde en nu länge saknad och alltid vördad Rådsherre i en vigtig beskickning till Franska Hofvet, eller ock med tvenne andre af rikets första Män delte den äran, att tillbjuda en Prins af svenska Konungastammen Sveriges krona; en förrättning, hvars grannlagenhet hedrar dem, den blifvit anförtrodd, och hvars misslyckade utgång grundat vår sällhet: Om vi sluteligen följa honom, då han som sin Konungs och sitt fäderneslands ombud, ensam förestod de underhandlingar, i hvilka han förut biträdt Grefve Tessin; skola vi öfverallt finna frukterne af rika insigter, af detta slags erfarenhet, som tiden ej skänker utan åt snillet; denna för statsmän så nödvändiga skicklighet att upptänka medel, med drift och verksamhet att nyttja dem; denna gåfva att öfvertyga, att med vältalighetens tillhjelp skapa sig skäl då de ej finnas i saken; att genom behagliga seder tillvinna sig sinnen och smyga sig till hjertat, då man ej kan segra på öfvertygelsen.
Det är ofta en olycklig nödvändighet för dem som dylika förrättningar blifvit
