INTRÄDES TAL,
af
stats-sekreteraren m. m.
ELIS SCHRÖDERHEIM.
Mine Herrar!
När vid stora händelser Allmänheten tillegnar sig en frihet att söka orsakerne till de minsta omständigheter, föreställer jag mig dess förundran lika med min egen öfver det rum jag intagit ibland Eder, mine Herrar.
Ibland Eder, som vid thronens sida och i Rikets allmänna Möten upphöjt edra röster till Fäderneslandets ära. Ibland Eder, som med sanningens fackla upplysen häfder af förflutna tidehvarf, och vården en dyrbar gnista till det ljus som uppgår för ett tillkommande. Ibland Eder, som med en hög och renad sång gifvit språket nya behag och fredat det emot fördomar af hårdhet och mörker. Till Eder ledes jag icke af förtjenster.
Uppå vederbörandes underdåniga utlåtanden, i anseende till förekomne omständigheter och i anledning af åberopade Lagars rum, har jag varit sysslosatt att författa Konungens Svar i det sammanhang af som och så, af ty och emedan, af alldenstund och fördenskull, hvilket ett främmande skrifsätt infört och en lång vana behållit för dessa arbeten. Om någon gång jag fått teckna de skrifvelser,
