De anmärkningar som här skola tilläggas, äro till större delen mera grammatiska, än egentligen hörande till stafningsläran. Då de likväl kunna anses nödvändiga till befordrande af öfverensstämmelse i bruket, har man ansett nyttigt att här förutsända dem, intill dess Akademien hinner att, efter sin önskan, gifva åt språket en fullständig grammatika.
Dessa Anmärkningar angå:
1. Omvexlingen af E och A.
a) i substantiva ändelser.
Ändelsen på e eller a, i Sing. anses vanligen bero af declinationen, det vill säga, huruvida pluralis har ar eller or. Likväl synes denna regel ej böra med stränghet föreskrifvas. Man synes böra, efter ljudets fordran, få säga och skrifva hjesse och hjessa, hjerne och hjerna, skugge och skugga, oaktadt dessa ord hafva or i pluralis. Om detta må anses för en oregelbundenhet efter de vanliga grammatiska begreppen, ersättes den fullkomligt genom fördelarna 1:o af rimmets frihet för Skaldekonsten, 2:o af möjligheten att derigenom undvika sammanstötningen af två e eller två a. Som i indefinit casus, bör ock i definit få skrifvas hjessen och hjessan, hjernen och hjernan. Blott måste personliga masculiner och femininer behålla e eller a, till ex. make (vir), maka (uxor.) I pluralernas definita casus finnes likväl denna generiska åtskillnad mindre nödvändig, äfven då
