Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 349 — så frihets-ömtäligt folk och ett $å högsint parla* ment: nämnom blott en stat, som genom sitt grannskap var närmast att gifva efterdöme ät den Svenska. Danmark hade ej längesedan afskuddat en tryckande aristokratisk regeringsform; Preste- och Borgare-Stånden hade der åt Fredrik III öf- verlemnat en ärftelig, oinskränkt monarki , stödd på en grundlag I den detta rike ända intill våra dagar bibehållit. *) Samma brister i regeringssätt medförde i Sverige samma vådor: lika utvägar till förtryck på de högres sida; lika, nöd, retan- de till missnöje och oro på de lägres: Konun- gens myndighet gäckad: hans rättigheter vack- lande : nästan öfverallt hetta mellan enskilte ^ köld för det allmänna: ingen näring för en sann med- borgerlig anda. Genom visa anstalter^ genom fint uppgjorda och dristigt utförda beräkningar^ lyckas det äfven Carl att tillvinna sig den obe- gränsade makt I , han för sitt rikes frälsande har af nöden. Än mer — han vinner den utan des- sa härjande stormar , som så ofta åtfölja rege* xnents- förändringar, utan den blods-utgjutelse| som vanligen vid striden mellan mäktiga stats- krafter beseglar den enas nederlag och beiläc- kar den andras jseger. Ronungen ser sig allt mer och mer stadgad i besittningen af rättighe- ter, dem ingen af hans store företrädare vågat eftersträfva. Sjelfva Rådet är återfördt från öf- ^) Det var år i665 som denna stat^hvälfning försiggick. Den nya Regeringsform , som nu antogs, erhöll namn af Lex Regia eller KoDge �Lov och utgör Danmarks Grundlag.