Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/546

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 542 —

Scheeles lifstid, att få Svenske resande i Paris eller London med förundran hade hört honom omtalas såsom ett stort vettenskapligt ljus i Sverige, och de vid hemkomsten sporde om hans person, ingen visste svara dem, tills de slutligen upptäckte att det fanns med det namnet en snäll Apothekare och hederlig medborgare i Köping.

Dock vore det en orättvisa emot inbyggarne på den ort der han var bosatt, att tillägga dem en dylik okunnighet om värdet af den odödlige man som prydde deras samfund. Tvertom var det af aktning för hans vettenskapliga förtjenster, ej mindre än hans utmärkta skicklighet i sitt yrke, hans pålitlighet i den dermed förenade borgerliga rörelsen och hans rättskaffenheten i hela sin vandel, som Borgerskapet i Köping förente sig med de deromkring boende Herrskaper för at utverka åt honom ett eget privilegium, då vid hans tillämnade handel af Stadens förra Apothek en annan mera bemedlad man ville komma honom i förväg.

Förut hade han erhållit lysande anbud både ifrån Preussen och England, men afslagit dem, så väl af olust för den stora verlden, som af kärlek till fäderneslandet. På hans Broders förebråelse deröfver var hans svar: att han undrade blott, huru han hade fått kunskap derom. En lika naif förundran yttrade han öfver sin namnkunnighet; och när Vettenskaps-Akademien i Turin, som i Gustaf III:s närvaro utnämt honom till ledamot efter den namnkunnige Macquer och ställt