Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 200 — sina psalmer och sia öfversättning af Johannes' up- penbarelse; GiÖBWELL önskade historiska upplys- ningar och råd i lärdomshistorien; Boethius lem- nade manuskripterna till sina filosofiska arbeten att bedömas af Leopold; Lindblom anhöll om granskning och anmälan af sina andeliga skrifter; LiNG läste för Virginias skald Agne och Asame;*) dikter "frambrutit helgjuten," som Kellgren yttrar om Bellmans sånger, men tillägger: "jag jemforer mig derför icke med Bellman." Ätt Leopold, såsom Svenska Akade- miens direktör när priset tilldömdes Bellman, muntligen tillagt något särdeles vackert om hans snille, i samman- hang med det offentliga tillkännagifvandet, ser man af en biljett från Rosenstein, som vid handlingames tiyckning ber att få dessa vackra ord till införande. Beklagligen saknas de; måhända hade så lång tid förflutit emellan hög- tiden och talets tryckning, att ordföranden ej fullkomligt erinrat sig uttrycken. I sin aftonkrets plägade Leopold äfven under sin sista tid stundom uppläsa några af honom öfver Bellman författade verser, af den högsta skönhet. De omnämnas jemväl i tidningen IleimdaU, hvars utgif- vare i sin nekrolog Öfver Leopold yttrar: "För den, som skrifver detta, har Leopold sjelf uppläst några strofer, skrifna till Bellman, under dennes sjukdom, och genom- andade af den högsta beundran för hans snille och hjerta." {Heimdall för år 1829, sid. 194.) Tyvärr saknas denna diktblomma i Leopolds skrifter. Det är bekant, att Bell- man tillegnat Leopold en af sina yppersta sånger: Hvila vid denna källa.

  • ) LiNG och Leopold, så olika skaldenaturer, buro alltid en

ömsesidig aktning och stodo i ett oafbrutet vänskapsför- hållande. I drottqvädet Oylfe nedlägger Asabarden sin hyllning för Odens skald, till hvilken han jemväl sände