Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/215

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 211 — 1 anledning af Gbubbes första bref svarar Leopold: **Jag är glad att finna mig bemärkt och ihågkommen af en filosof, som jag länge högaktat icke blott för insigter och skarpsinnighet, men for hvad ofta är sällsyntare, för hans ädla oväld, sun- da omdöme och klara skrifart, utan ordprål eller tanketöcken."*) — Till Geijer sänder han, genom Gbtjbbe, följande hågkomstord: '"Vi vänte här att snart få se Geijer tillbaka hos oss. Säg honom den gamle blindes hjertligt vänskapsfulla helsning; säg honom, att dörrar och armar skola hos mig öppna sig för skalden, filosofen, häfdaforska- ren och snart äfven den klassiske häfdamåla- ren." Denna aktningsfulla kärlek gäldade Gei- JEB med en varm tillgifvenhet. I hänförel- sen öfver Leopolds höga värde som tänkare

  • ) Han tillägger: "Äfven jag har gjort ett slags yrke af filo-

sofien, ehuru, jag tillstår det, mindre af hÖg tanke om hvad hon verkligen varit eller är, än af respekt för ända- målet, hvilket hon dock, så långt jag förstår, aldrig upp- hunnit, kanske ej ens rätt uppfattat. Om jag i synnerhet ej kan egna åt filosofiens senare omskapelser den beundran, som man så ifiigt sökt att förvärfva deråt, är det i san- ning hvarken af halsstaiTighet i gamla meningar, eller af obekantskap med de nya lärorna, eller ännu mindre af brist på redlig kärlek till sanningen. Det må deremot gerna tillskrifvas mitt ringare mått af skarpsinnighet. Jag förundrar mig blott i det fallet öfver antalet af dem, som sedan några år befunait sig i så vida högre grad begåf- vade."