Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/238

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 234 ~ Det var under de häftigaste anfallen mot hans yittra namn och anseende, som Leopold träffades af enskilda olyckor, h vilka pröfvade den vises hela själsstyrka. Hans husliga sällhet bröts genom de svåraste sjukdomsfall, som hemsökte samtidigt hans maka och honom sjelf. *) Hon försattes deraf i

') Leopold ingick, år 1790, äktenskap med dåvarande kand- raarfrun hos drottning Sofia Magdalena, fröken Sara Petronella Fehman, född i Köpenhamn, dotter af dan- ska justitierådet Peder Pedersen Fehman och dess maka Brigitta Johanna Goes. Detta äktenskap blef barnlöst. Fru Leopold var utmärkt af skönhet, snille och en vid- sträckt bildning. Leopold plägade kalla henne ömsom sitt lexikon, ömsom sitt förstånd, och påstod, att han var den ende, som var ordentligt vigd vid sitt förstånd, hvil- ket biskop Lindblom gjort. Fru Leopold afled den 3 maj 1829, endast ett hälft år före hennes make, enligt hvilkens önskan hennes stoft bars till sitt sista hvilorum af Svenska Akademiens ledamöter. I skriftvexlingen emel- lan Leopold och Franzén (bilagan 9) läses det rörande bref, hvari den blinde tackar sin gamle vän for trösteorden vid den hädangångnas graf. Leopold skref, i ett af sina arbeten, följande till sin hustru: "Din qvickhet, vore den min lott, Så vore denna bok en dubbel framgång gifven. Men hade jag din vishet fått. Så vore den kanske alldeles icke skrifven. Man dömmer ej sig sjelf, men himlen gaf din man, Då han i dig en vän, en maka honom unde, Allt hvad en svag förtjenst på jorden trösta kan. Och hvad den yppersta i lön begära kunde."