— 309 -- visningar. Hans bref (efter bosättningen i Tysk- land) till kejsar Alexander och påfven tyckas äf- ^en antyda, att han ej så ogerna satt sig i berö- ring mad krönta hufvuden. I gengäld mot penningeförskotten tillät sig TfiAM hvarjehanda skämt med sin skyddlings stora planer och förslag. När förslaget om 'Verlds-repu- bliken och Englands medverkan dertill misslycka- des, skrifver han: *'Det gjorde alltid godt att se England, det första folk i verlden, fas^ de icke antogo M. H:s predikningar." När gäldenären, till säkerhet, bjöd inteckning i förlag af än det ena än det andra verk, som han ämnade författa, svarade borgenären: "M. H. påtänker flera verk; men hur gick det med Ossian? Tacitus? De första löftena voro kanhända bäst att uppfylla först." — I an- ledning af den dyra tryckningskostnaden skrifver Tham: "Plato, Thucydides, Julius Caesar etc. tryckte aldrig, men de voro stora exempel i mensklighe- ten, och lemnade manuskripter." Slutligen tyckes den hedersmannen funnit författarskapet nog kost- samt, och yttrar: "Kanhända är det en nödvändig- het i stora städer att hafva auktorer, liksom guld- dragare, brodörer m. m. Men detta allt är luxe, som för en fattig nation lätt kan bli öfverdrif- ven." — Tham var icke heller belåten med sin skyddlings underbyggnad, hvarom han skrifver: "M. H. är bra qvick, men icke nog lärd. Kan- ske består felet i den metod (som jag mins sedan sist, här på Dagsnäs), att blott i hräddaime läsa böcker. Vill man äta stek, så är det icke nog att
