tillverkade ur, hvilka slogo timmar, halftimmar, qvarter, och derjemte visade datum samt månens af- och tilltagande.
Hos en annan hade framgången af ett sådant försök kunnat föda ett högt förtroende för egen skicklighet, eller det öfvermod som så ofta förleder äfven bättre snillen att stanna på första skiftet af den långa väg som för till fullkomlighet; men Polhem som ej misskände sin naturliga förmåga att uttänka sätt till åstadkommande af flere sammanlänkande verkningar, märkte ock tillika, att han ofta häftades af osäkerhet i sin konst, så länge han ej hade fattat mekanikens allmänna grunder, dem han, likasom gissningsvis, trodde böra finnas. Begäret att ernå kunskap om dessa tillvexte med dagen: i umgänget hade han hört, att han skulle ofelbart vinna denna sin önskan, om han förskaffade sig nödiga insigter i Geometrien, om han lärde Algebra, och sökte sig väg till de böcker som voro skrifna i egentliga Mekaniken. Härtill fordrades Latinska språket, det Polhem ej hade lärt; och nu var han 23 år gammal. Sådant oaktadt beslöt han att lära sig detsamma: begynte med öfverläsande af ett Latinskt och Svenskt Lexikon, samt sedan den oumbärliga Grammatican.
Efter några år hade han inhämtat de nödigaste insigter för att besöka Upsala, dit han längtande kom vid 25 års ålder, då han ifrån Frälse-Fogde förvandlades till Academicus.
