men också hvarken upptäcker man någon egentlig omsorg hos honom, såsom Skribent, att afhjelpa dess brister, eller bör man beskylla Språket, för de oftast ofullkomliga hastverk, som hans påträngande Vers-begär framkastat. För jemförelsens skull kan man slutligen tillse, med hvad framgång han författade på det mest odlade språk. Man har af honom, bland andra bevis derpå, detta följande, som till uttrycket ej synes vara till samma grad med hans Svenska Vers misslyckadt: à son Exellence etc. Stromberg, sur son nom et jour de Nicolas,
Je ne suis ni Moscovite,
Ni Bigot, ni Jesuite,
Toutefois je fais grand cas
Du bon jour de Nicolas,
Sans être ni Schismatique
Ni non plus faux Catholique,
Je ne désavoue pas
Que je suis pour Nicolas.
Sans me faire des Idoles,
Nicolas, Tu me consoles;
Sans faire de chair mon bras
Je revère Nicolas,
Sus donc, mon esprit revêche,
Et toi, ma main, te dépêche;
Sachez, que ni gans ni bas
Je n’aurai sans Nicolas.
Bouche! chante les louanges
De Celui, par qui tu manges;
Quand tu manges, tu diras:
