Hoppa till innehållet

Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 4.djvu/263

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 259 —

växt och naturlig skönhet. En fördomsfri undersökare skall också finna, att vår Vitterhet, i detta fall, verkligen till en stor del njutit, hvad hon behöft. Bland upphöjda namn, närmare intill våra tider, skall han med tillfredsställelse finna utmärkt ett och annat, som fordrar en tacksam åminnelse för Litterära omsorger, för Vettenskapernas utbredande, för stiftelser och inrättningar dertill, för smakens och sinnesodlingens befordran hos ett Folk, som synes vara i något behof deraf; han skall, säger jag, för dessa förtjenster finna utmärkt ett och annat, som Sverige ägt, men ej äger mera, såsom det Tessinska, det Höpkenska, det Schefferska, det Hermansonska, det Creutziska; men jemte denna gärd af rättvisa åt dessa försvunna Mecenater, skall han på samma gång med en ännu större tillfredsställelse erkänna, att den närmare omvårdnad och det mäktigare beskydd, som hos oss förmått framkalla förtjenta författare och gifvit Sverige äfven ett litterärt anseende, hufvudsakligen sträckt sig och fortfar att sträcka sig från Konunga-thronen. Nationen tycktes hvila, för sin storhet, trygg och belåten vid ryktet af sina krigsbragder och segerminnen; Lovisa och Gustaf III väckte och anviste den en ny väg till ära genom Snillets förtjenster.


Slut på Fjerde Delen.