Carl Linnæus föddes den 23 Mars 1707. Hans föräldrar voro kyrkoherden i Stenbrohult Nicolaus Linnæus och Christina Brodersonia. Vid 9 års ålder sattes han i Vexiö skola och uppflyttades 7 år derefter på samma stads gymnasium, derifrån han 1727 afgick till akademien. Efter ett års vistande i Lund begaf han sig till Upsala, der han under den berömde Olof Rudbeck d. y. egnade sig åt studiet af naturvetenskaperna och utmärkte sig snart genom så vidsträckta kunskaper, att han förordnades att hålla föreläsningar i ämnet. Åren 1732—34 gjorde han resor i flera af Sveriges provinser och företog 1735 en längre utrikes resa, under hvilken han företrädesvis uppehöll sig i Holland. I utlandet förvärfvade han sig snart ett ofantligt anseende för lärdom och snille; många fördelaktiga anställningar erbjödos honom, hvilka anbud han dock afslog af kärlek till fäderneslandet, dit han återvände 1738, medförande värdefulla naturvetenskapliga samlingar. Vid sin återkomst deltog han i stiftandet af Vetenskapsakademien (1739) samt utnämndes 1741 till professor i medicin och sedermera i naturalhistoria vid Upsala universitet. Åtskilliga vetenskapliga resor, dem han på Riksens ständers förordnande företog till skilda delar af riket, har han i flera särskilda arbeten beskrifvit. 1747 utnämndes han till arkiater och adlades 1762 (von Linné), erhöll 1776 afsked från
- ↑ Då såväl Linnés som Höpkens och Tessins verksamhet hufvudsakligen faller inom andra områden än dem, med hvilka »Svenska Parnassen» har till uppgift att sysselsätta sig, och desse mäns lefnad dessutom på mångfaldiga andra ställen äro vidlyftigt behandlade, så meddelas här öfver dem inga utförligare lefnadsteckningar, endast några kortfattade biografiska data. Dessutom är en del af Linnés lif tecknad i nedanstående ur »De la Gardieska Archivet» hemtade bref, och Tessins i det nedan meddelade talet af Höpken.
