26
En kämpe hård, vid grymhets rön;
En andlig lärd, i bok och bön;
En härdad, som kan lida allt,
Båd’ ljuft och ledt, båd’ hett och kallt:
Han är den rätta fria man,
Som ingen lycka ändra kan.
Nu önskas honom, all hans tid
Få nöta vid en ädel frid!
Ja! hvila dig från krigsalarm
I nöjet på din makas arm.
Ja! minn dig der i stillhet på
Den tid du månde Ryssar slå;
Hur värjan aldrig miste gick;
Hur, hvem du slog, sin bane fick;
Hur ofta, med bedrifter din’,
Du roat store Carols sinn’!
Beskrif för dina hjeltebarn
Vårt förra krig med ryska czarn:
O! säg för dem den svenska lek,
Hur ingen från sin konung vek;
Hur man i fält skall skicka sig
Att föra med beröm ett krig,
Och, när man uti striden går,
Båd’ dela ut och tåla sår!
Då ammar du soldater opp,
Då fostrar du en hurtig tropp,
Som, liksom du, i faran flink,
Är städs tillreds vid minsta vink.
Och om så sker, att svenska spjut
Af någons djerfhet manas ut,
Så spänn på nytt din brynja på;
Gack ut med dina gossar blå!
