500
Höns-Gummans Visa,
som hon sjöng för sig sjelf i Höns-huset på Herregården,
när sista kalaset var.
Hanar å hönor å kycklingar små,
Spring glädtuga nu,
Qväd mina pullor å tuppar, hå, hå,
Sjung kuckuliku.
Lät si, hvar en hoppar
I kring sina koppar
Å näbbana doppar.
Jag orkar illa gå,
Sitter gammal å grå,
Men qväder ändå.
Fyra tjog år å så nitton dertill
Ä min ålder i dag.
Folcke må tro mäg så mycke di vill,
Men aldri vet jag,
Min hog vari bätter,
Bå dagar å nätter,
Än han ha vari nu
På sex år eller sju
För nån Herre å Fru.
Fem stora Herrskap på Herrgålen vår,
Allt efter hvarann,
Mins jag så väl, som de varit i går;
Och derföre kan
Min åldriga tunga
Om Herrskaper sjunga,
Bå gamla å unga.
Den, som ha vari mä
Må ju veta hur dä ä,
Var man säker på dä.
