Sida:Svenska blasverkens historia.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 19 —

anbringades, för att moderera Bälj-Blockets fart nedföre, då kammen släppte, hvilka vågar rördes omkring axeln f, och, tillika med sin andra ända a, a, tjente till trador, eller stråk för kammen. Efter nedstigandet, träffade dessa vågar, eller Trador, träfjädern h, h, som nederst fullt döfvade Blockets fall. Men, utom den i §. §. 2, 3, omtalta grannlagenhet, som angår vågars afriktning, och hvartill äfven dessas struktur är afpassad, så vidt, med enkel byggnad kunde ske; förekommer ännu i allmänhet en annan omständighet vid Blåsverks byggnader, som är svår att rätt behandla.

En god Blås-Bälj gör vanligen fem, högst sju, eller till tvenne härdar, kanske nie a tie drag i minuten: ett vattenhjul deremot, af fem a sex alnars diameter, som äro de vanliga, borde, för öfver- eller under-fall, för att göra rätt gagn af drift-vattnet, få göra sina tolf a femton omlopp i minuten. De förr sagda vanliga Blåshjul, då ock tvenne kammar lyfta hvardera Bäljen, medan hjulet vänder sig en gång om, släppas nu icke att göra mer än tre, högst fem, omlopp på en minut; hvaraf följer, att öfverfallshjulet, vid minsta förefallande ojemna motstånd på kammen, likasom ock, vid hvarje kammens aflossning från tradan, gör häftiga slag, eller våldsamma brytningar, och ojemn väder-pressning, eller ojemn bläster. Underfalls-hjulet lika så: ett alltför qvickt vatten löper an mot en hjulskofvel, som tvingas, att gå alltför sakta undan vattnet, gör våld på