jemn gång, med korta vågar, som kunna anläggas, antingen midt öfver sjelfva Bäljen, eller ock bakut ifrån honom, allt som tillfälle bäst gifves inom sjelfva Byggnaden. De första af dessa bälj-uppställningar gjordes vid Dohnafors i Nerike, och vid Bona Bruk i Östergötland, år 1787. Jag har sedermera användt dem på alla ställen, der jag byggt, och sett de samma, liksom åtskilligt annat af mina vidtagna Byggnadssätt, på åtskilliga ställen i landet, mer och mindre eftergjorda, allt som Byggmästaren tyckt om, eller fattat deras rätta bruk och nytta.
§. 5.
Emedlertid var Bäljmakare-konsten, på de flesta orter i landet, i klen häfd nog; men en Snickare- eller Skatull-makare Gesäll, vid namn Vidholm, antogs och undervistes af Salig Herr BergsRådet Rinman i konsten att göra trä-bäljor; Vidholm hade fallenhet för ämnet, samt öfvad hand till trä-arbete, och framviste snart inför Respektive Bruks-Societeten prof af en så betydligen förbättrad tillverknings-metod, för dessa verktyg, att han derföre belöntes med 100 R:dr Banko. Förbättringen bestod deri, att Spetsbäljor, af gamla formen, förfärdigades, af gröfre plankor än vanligt, men sidostyckena fasthäftades vid gafvel och lock med Jernskrufvar, så, att dessa bäljens stycken kunde, när så äskades, åter söndertagas hvar från annan, omriktas, och med hyfvel renoveras. En sådan operation kan ock, flera
