I vissa trakter af Nordeuropa har man funnit sådana graffält af brandgropar i mycket stort antal. Särskildt äro de ju bekanta från Bornholm genom amtmand Vedels storartade undersökningar,[1] men de förekomma äfven allmänt på Fyen samt vissa delar af Nordtyskland, särskildt i Pommern och Westpreussen. På dessa områden finnas brandgropar från hela den äldre järnåldern, så väl från dess förromerska som dess af ett starkt romerskt inflytande präglade del.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 134 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 1. Bronsspänne. Klefva Gumsegården, Vestergötland. 1⁄1. |
Inom Sverige hafva de ofvannämda brandgroparna från Södra Lund i Linköpingstrakten hittills varit de enda, som innehållit fullt daterbara fornsaker.[2] Där hittades nämligen dels ett järnspänne på samma utvecklingsstadium som det här fig. 1 afbildade, dels några rektangulära bältebeslag, bestående af järnplåtar belagda med tunna bronsbleck, i hvilka ornament äro utpressade; de likna således fig. 2 och 3 här, men äro större. Dessa föremål äro karakteristiska för Montelii andra järnåldersperiod,[3] hvilken omfattar
