Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/601

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan
223
EN DALSK RUNINSKRIFT FRÅN ORSA.

lillhärdalsstolen gjorda med fina knifristningar. Orden skiljas från hvarandra genom två mycket fina lodräta streck, det ena öfver det andra. De runor, som användts, äro de genom inskriften på lillhärdalsstolen och några äldre författare kända dalrunorna.


Jag vill till en början gå igenom de runor, om hvilka någon tveksamhet kan uppstå.

Den 4:e runan i den långa raden (runan närmast efter det första måste vara k = ᚴ, såsom det också skrifves i inskriftens senare del, där samma ord återkommer. Denna form för k öfverensstämmer icke med k-runans vanliga form i dalrunorna, där k skrifves K. Vi ha här alltså kvar den ursprungligare formen ᚴ, som bekant den yngre runradens tecken för k.

ᛁ är väl tecken för s, som ju på lillhärdalsstolen på ett ställe har en liknande form ƨ, fast ej runan där, som här är fallet, går ned till raden. ᛙ längre fram måste väl också vara tecken för s, då ju äfven denna form af s-runan återfinnes på lillhärdalsstolen.

? är tydligen n-runan ᚿ. Den horisontella kvisten öfverst är troligen blott en spricka i stocken eller ock felskrifning.

ᚽ är troligen tecken för o. I inskriftens senare del, där samma ord återkommer, är den runda kretsen större ᛰ. Skrifves äfven ? och ? på andra ställen i inskriften.

ᚯ erbjuder samma svårigheter här som på lillhärdalsstolen. Ihre och Liljegren anföra ᚯ tecken för ä, under det Bureus har det som tecken för å. Bugge läser det i inskriften på lillhärdalsstolen som ä, men enligt Noreens tolkning, som väl har den största sannolikheten för sig, är det tecken för å.

? är en binderuna af ᛆ = e och D = d.

Efter dessa anmärkningar öfvergår jag till att läsa inskriften på följande sätt:
ierk ulsun an afer gort lofted 1635 ierk årdesu afer gort lof ...
ierk »Erik» = orsam. iark, älfdm. ieurk. ulsun »Olsson». Olof heter på orsam. lav, på älfdm. ulov och på moram. ulov, ulav och ule. Att äfven i orsam. ett ulov eller dylikt med uddljudande u funnits, torde framgå af bynamnet ulionsbi = Uljonsbyn (i 1716 års jordebok skrifvet Oluf Jönsby) samt af några gårdsnamn, i hvilka ul- ingår. Sun »son» = orsam. och moram. sun och älfdm. sun

An »han» = orsam. oon l. an, moram. an och älfdm. an.