Men hon skulle åter vakna till lif, och det var sången som väckte henne. Det var kära barndomsljud, klingande ur djupet af våra skogar; det var nordiska harposlag, vemodsfullt ljufva, såsom Neckens spel vid stranden i den varma sommarnatten, underbart starka, såsom forsens brus emellan bergen. Det var tonerna af den svenska folkharpan, å nyo strängad af Arvid August Afzelius och Erik Gustaf Geijer. — Och svenska folket igenkände de gamla, kära ljuden. —
Då blomstrade äng, då löfvades allt:
det månde de harposlag vålla.
Ett nytt slägte trädde fram, och stöten var gifven till en ny, mägtig nationel rörelse inom vetenskap och konst. Då var det som Sven Nilsson begynte sina europeiskt berömda forskningar öfver nordens urfolk. Då började Axel Holmberg leta efter hällristningarna på Bohusläns klippor, medan Richard Dybeck och Georg Stephens skrapade bort den sekelgamla mossan på våra runstenar. Då satte Mandelgren sig upp på skjutskärran, för att efter tusenmila färder och under tusen försakelser göra Frankrike och Europa (och sent omsider äfven Sverige) bekanta med qvarlefvorna af vår medeltidskonst. Då målade Blommér sina ljufva bilder ur den nordiska folksagan, medan Nordenberg, Wallander och så många andra tecknade det svenska folklifvet. Då samlade Säve och Rietz våra bygdemål, medan Rydqvist ristade balkarne till det svenska språkets lagar. Då uppstod svenska konstnärsgillet, svenska fornskriftsällskapet, och sist bland dem alla den svenska fornminnesföreningen.
Må då denna förening, här i dag för första gången samlad, klart fatta och kraftigt verka för sin stora, fosterländska uppgift! Må hon vinna kraft att rycka med sig vårt svenska folk och lära det akta sig sjelf i sina egna minnen! Må hon lyckas öfvertyga detta ädla folk, att det en gång var ett europeiskt kulturfolk, och att vår moderna odling, för att ega värde, bör byggas på den gamla, nationela grunden! Då skall ett bättre slägte träda upp på våra grafvar, och kanske någon med tacksamhet minnas de män, hvilka, i en brytningstid såsom denna, visste
föra våra svenska runor så väl,
med den äran.
