intresse man bör söka att väcka och underhålla. Folkhögskolorna kämpa nu med stora svårigheter i ekonomiskt afseende, och ega ej tillgångar till inköpande af de läroböcker, som vid undervisningen i fornkunskapen erfordras. Ett exemplar af hvarje på föreningens föranstaltande utgifven skrift borde derföre skänkas åt hvarje folkhögskola, och, om möjligt vore, äfven ett exemplar af så många plancheverk, att läraren i dem kunde finna material för undervisningen i kunskapen om de olika åldrarne af vår forntid. Vidare skulle jag för min del önska, att föreningen uti nästa häftet af dess tidskrift ville införa en förteckning på de i Sveriges fornkunskap utgifna skrifter, ty många bland dem äro antingen redan utsålda ur bokhandeln eller hålla på att blifva det, och äro således mycket svåra att komma öfver, utom möjligtvis i hufvudstaden, andra åter, såsom t. ex. programmer o. d., hafva aldrig varit för en köpare tillgängliga. Att sedan tid efter annan komplettera denna förteckning, är naturligtvis ganska lätt.
Lektor Blomstrand: Hr Lagerbergs förslag lider, efter min tanke, af det felet att svårligen eller åtminstone icke utan ganska betydande olägenheter, kunna realiseras. Han åberopade exemplet af den öfver Nerikes fornminnen utgifna beskrifningen, och ansåg att en sådan skrift borde på föreningens bekostnad utarbetas öfver hvarje provins fornlemningar. Jag ber att få erinra, det Nerike både är den minsta af våra provinser och den i antiqvariskt afseende bäst undersökta. Men huru skulle det väl kunna gå för sig att för andra vidsträcktare och ännu ej fullt genomforskade landskap, t. ex. Småland, Westergötland, utarbeta dylika beskrifningar? Jag hemställer, om mötet icke ville förklara att svaret på den nu förevarande frågan må anses ligga uti den hittills förda diskussion, i den mon denna berört samma fråga och specielt uti öfverläggningen om frågan n:o 3.
Intendenten Lagerberg anhöll att ännu en gång få uppläsa den af tal. föreslagna resolutionen.
Dr Granlund erinrade att Fornminnesföreningens tillgångar icke så snart torde blifva så stora, att de tillåta utförandet af hr Gödeckes förslag om kostnadsfri utdelning till folkhögskolorna af beskrifningar och afteckningar af våra fornlemningar; men att det finnes ett annat sätt för dessa läroanstalter att kunna få sitt behof åtminstone i någon mon tillfredsstäldt, och detta vore att vända sig till Ecklesiastikdepartementet, som i sitt förvar har ett
