Hoppa till innehållet

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/241

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
227

Kyrkoh. Hagberg hade, då han besökt nationalmusei samlingar, anmärkt, att man der väl får se en hel mängd stenfynd magasinerade, men alldeles icke erhåller någon upplysning om hvarifrån de kommit. Han skulle derföre vilja hemställa att mötet uttryckte den önskan, att hädanefter icke något fynd må, vare sig uti riksmuseum eller i enskilda samlingar, mottagas utan att af aflemnaren uppgifves landskapet, häradet, socknen och gården der det anträffats. På annat sätt tillgodosåge man icke det med dylika samlingar afsedda historiska intresset.

Pastor Ljungström upplyste, med anledning af en föregående talares yttrande, att halfkorsgrafvar förekomma öfver hela Westergötland, till och med i den djupaste skogsbygden, i största antalet dock kring Falköping och trakten kring Hornborga sjön.

Frih. Hermelin hade i vestra delen af Södermanland funnit grafvar, kullriga, dels utaf jord, dels utaf sten, med utbygnader, liknande stenbroar, åt södra sidan. Dessa utbygnader liknade den som finnes på grafven i Torpa socken. Somliga bland dem äro ganska stora. Tal. veterligen hade inga fornsaker af sten i dessa grafvar anträffats, och han tviflade på att de tillhörde stenåldern, i synnerhet som de ofta äro på alla sidor omgifna af vanliga grafvar.

Magister Aspelin från Finland: Då med afseende å det norra Sveriges stenålder i komparativt hänseende kännedomen om de samtida förhållandena i Finland vore af intresse, ville tal. meddela några uppgifter härom. Man känner för närvarande inemot 2,000 stenredskap från Finland. Om dessas topografiska utbredning kunde man tillsvidare ej yttra sig med full bestämdhet, emedan de hufvudsakligast vore uppsamlade af intresserade privatmän i olika trakter af landet. Sålunda hafva de i ett betydligare antal blifvit funna i vestra Nyland, i södra Österbotten, i Wiborgs län, i ryska Karelen, o. s. v. Likväl kände man spridda fynd af stenredskap från nästan alla öfriga delar af Finland, till och med från så nordliga trakter som Rovaniemi socken vid Kemi elf, i Muonioniska m. m. Dessa redskap voro, i likhet med fynden i norra Sverige, icke af flinta utan af kiselskiffer. Fynd af flintredskap kände man från Finland endast fem. En pilspets af flinta påträffades förlidet år i en så nordlig trakt som Rovaniemi vid Kemi elf. Då nativ flinta ej förekommer i Finland, måste dessa redskap vara importerade. Inga grafvar från stenåldern