antalet stensaker i Södermanland är och har varit ganska betydligt. Men det funnes en omständighet som gjorde det svårt att få reda på dem; folket tror att de äro ett särdeles verksamt och präktigt medel för åtskilliga ändamål, såsom till medicin åt kreaturen, till afvärjande af åtskilliga sjukdomar, till præservativ mot eldsvådor, till att lagda i spanmålslårarne göra säden dryg, hindra mask och råttor att äta upp den o. s. v.
Ingeniör Bergstrand instämde i det af kyrkoh. Hagberg framstälda förslaget, genom hvars utförande den som besöker ett större museum, der tjenstemännen ej alltid hafva tillfälle att meddela upplysningar, lätt nog skulle kunna reda sig sjelf.
Hr Mandelgren kunde ej finna att det skulle vara så svårt för tjenstemännen vid våra museer att förfara på samma sätt, som brukas vid de franska historiska museerna. Der äro på alla fornsaker fästade små lappar, innehållande en kortfattad upplysning om orten, hvarifrån pjesen förskrifver sig och ändamålet hvartill den varit använd.
Dr Montelius upplyste att man vid riksmuseet, då fråga vore om märkliga fynd, utlade, så långt utrymmet medgåfve, etiketter, utvisande hvar och under hvilka omständigheter fyndet anträffats. Museet eger för närvarande omkring 16,000 fornsaker af sten och åtminstone 30 à 40,000 andra saker. Att upprätta etiketter öfver alla dessa saker vore kanske förspild möda och upptoge allt för stort utrymme. Äfven upplyste tal. att en kort handbok, i öfverensstämmelse med den öfver museet i Köpenhamn, vore under utarbetande, till vägledning för dem hvilka besöka museet.
Lektor Wiberg erinrade, att man med dispyten om etiketterna m. m. kommit allt för långt från sjelfva frågan.
Lektor Blomstrand instämde med hrr Hagberg och Bergstrand och tillade, att han satte etiketterna i främsta rummet och upprättandet af kataloger i det andra. Kunde icke det ena ske på samma gång som det andra, så måste etiketterna komma först, katalogerna kunde uppsättas efteråt.
Sedan diskussionen öfver denna fråga förklarats afslutad, beslöt mötet, att öfverläggningen skulle anses utgöra svar på densamma.
