Frih. Djurklou instämde i den af den näst föregående talaren uttryckta önskan. Hvad Wermland beträffar, vore en dylik charta af tal. redan uppgjord i concept, utvisande de olika minnesmärkenas olika utsträckning och de särskilda åldrarnes. För att förebygga missuppfattning af sitt föregående yttrande ville tal. tillägga att det vore all anledning att antaga det de stora kumlen i Wermland, belägna vid stora vattendrag och på höga berg, tillhörde bronsåldern, men med en stor del af dem vore detta icke fallet; dessa datera sig från den äldre jernåldern och äro lätt igenkänliga derpå att de i allmänhet ligga ej på bergen, utan i närheten af den odlade jorden.
Lektor Wiberg: Ingenting vore önskligare än att snart få de der chartorna, men försigtigheten torde dock bjuda att, då Norrland ännu är så otillräckligt undersökt, endast de provinser chartlades, hvilka āro mera bekanta och att man således ej f. n. upprättade chartor öfver hela Sverige. Man borde ej föreställa sig att brons-, jern- och stenåldern betydde vissa perioder, som skulle inträffat ungefärligen santidigt för hela landet. Ingen må tro, att t. ex. stenåldern i Skåne fallit ihop med stenåldern i Norrland; kulturen har lika litet i äldre tider som senare gått samtidigt fram öfver alla delar af landet.
Dr Montelius upplyste att han vore sysselsatt med att försöka utarbeta dylika fyndchartor, men ej ännu hunnit få dem färdiga. Angående bronskulturens utsträckning i Norge och Finland ville tal. nämna, att i Norge bronsfynd anträffats ända till 66 graders bredd och på finska kusten ända till Storkyro, i hvilken socken man funnit ett bronssvärd. De i Medelpad gjorda bronsfynden stå således ej isolerade; dylika fynd äro gjorda lika långt nordligt både öster och vester derom.
Äfven afseende på denna fråga beslöt mötet att svaret skulle anses gifvet genom den hållna öfverläggningen.
15. Skulle icke någon öfverensstämmelse kunna
åvägabringas i afseende på gemensamma benämningar å de
särskilda slagen af stenredskap från forntiden?
Lektor Wiberg hänvisade i afseende på den nu förevarande frågans besvarande till Mortillets tidskrift: ”Materieaux pour l’histoire primitive et naturelle de l’homme”. Uti ett häfte af denna tidskrift förekommer ett försök till införande af gemensamma benämningar på åtskilliga fornsaker, gjordt af franska och schweiziska
