Hoppa till innehållet

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
267

Hvad man känner om ställningar och förhållanden på Visingsö under denna tiden är ej mycket. Så länge Näs slott fanns qvar, voro en del af öns hemman troligen anslagne till dettas underhåll, så som man finner förhållandet vara vid öfriga af rikets fasta platser. De hemman återigen, som brukades af landbönder, hade sina skyldigheter i lag bestämda, så att då någon emottog en ”attung” borde han i städjepenningar gifva 6 öre; laga afrad var 4 t. korn, 12 ₻ penningar, 12 L℔ vadmal, 1 dagsverke om våren och 1 vid bergningstiden[1]. Det andeliga frälset, som var befriadt från all skatt till kronan, äfvensom från andra skyldigheter, såsom gästning m. m., och deremot hade till innehafvare att öfverlemna de tillfälliga inkomster, hvilka kronan förut uppburit t. ex. sakören, danaarf m. m., samt hvars enda skyldigheter bestodo i brobygnad, vägrödjning o. d. — var under den senare medeltiden icke obetydligt på ön. Så hade Alvastra kloster redan 1240 af prinsessan Helena i testamente erhållit Torp och hennes öfriga ärfda hemman på Visingsö. Bland dem torde de 5 ”attungar” i Ströja (curiam de Strøyo) befunnit sig, hvilka klostret 1279 bortbytte till Linköpings domkyrka (Sv. Dipl. n. 683), samt de 2 attungar i Husby (Hosaby) dem klostret ytterligare, inbegripne i samma byte, lemnade år 1294.[2] År 1310 testamenterade Asmund Lang till S:t Mariæ kyrka i Alvastra och munkarne, Guds tjenare derstädes, såsom en försoning för sina synder, gården Husgärdet (Hoffxgordhe) med alla dess tillhörigheter, mot det att klostret årligen på apostlarne Petri och Pauli dag borde hålla en messa för hans själ. Sammaledes gaf 1326 Njutar i Torp de gudfruktige munkarne i samma kloster, hos hvilka han önskade begrafvas, hälften af alla sina egodelar i löst och fast i Torp, jemte en åker kallad Skötningsåkern. Säkerligen hade Linköpings domkyrka tidigt hemman härstädes[3], och enligt föregående egde den en stor del af Husby och Ströja, hvartill hertiginnorna Ingeborg 1318 lade åtskilliga onämnda gårdar, såsom ersättning för det bistånd de af biskopen och kyrkan erhållit i

  1. I 13:de seklet värderades en häst till 6 öre, en oxe till 4 öre, en ko till 313, och en skäppa hafre till 4 penningar.
  2. Det var af dessa byar Husby och Strö eller Ströja som grefve Per Brahe d.  ä. sedermera bildade Visingsborgs egendom.
  3. Jemf. Sv. Dipl. N:o 453; Biskop Henriks i L. stadfästelse i ett testamente, dat. ”Wisighnsø anno Domini M°CC°L°IX°”.