kommit från Norden eller blifvit efterbildade efter skandinaviska mönster.
Ormslingor, mycket liknande dem på guldbrakteaterna, finnas äfven på flere samtidiga arbeten, hvilka blifvit anträffade i alla delar af Skandinavien. Hit höra t. ex. de vackra, massiva guldbeslagen till svärdsskidor från Norge, Bohuslän, Vestergötland, Södermanland och Danmark (”Från jernåldern” pl. 8 f. 10—13); samt de stora, präktiga, bågformiga spännena från Throndhjems amt i Norge, Helsingland, Skåne m. fl. landskap (a. st. pl. 5 f. 1, 2, 11 och pl. 6 f. 2). Alla dessa saker visa sig genom de omständigheter, under hvilka de äro funna, tillhöra samma tid som guldbrakteaterna med ormslingor, eller det 6:te århundradet och tiden deromkring.
Från följande århundrade, det sjunde, hafva vi praktfulla och vida mer utvecklade prof på samma ornamentik. Till denna tid torde man nemligen böra hänföra det stora fyndet från Ulltuna vid Fyrisån nära Upsala. Här hade för omkring tolfhundra år sedan en ”sjökonung” blifvit högsatt i sitt skepp. I högen fann man nu (år 1855) lemningarna af ett fartyg, hvari ett skelett låg och vid dess sida den döde höfdingens vapen: en hjelm, ett svärd af jern med utmärkt vackert fäste af förgyld brons, den likaledes präktigt arbetade midtbucklan till en sköld, en knippa pilar m. m.; dessutom qvarlefvorna af två hästar med betsel, en mängd spelbrickor och tärningar samt en stor gryta af jernbleck, bredvid hvilken lågo ben af en gås och en gris, minnen af grafölet. Både på svärdet och sköldbucklan finnas särdeles smakfulla drakslingor. Fyndet förvaras nu i Statens Historiska Museum och är i stor skala aftecknadt i det snart utkommande första häftet af ett större planchverk öfver detta museum.
Vi anse oss höra hänföra denna graf till ungefär det sjunde århundradet hufvudsakligen på grund af det här funna svärdets form. Fästet slutar nemligen upptill i en stor tresidig knapp af samma form som nedanstående figur 3. Flere dylika svärdfästen äro funna i Sverige; utom Sverige förekomma de i synnerhet i sydöstligaste delen af England[1]. De äro der flere gånger funna i grafvar från anglosachsarnes hednatid, hvilka grafvar icke gerna
- ↑ Se om dessa svärd ”Hallands Formminnes-Förenings årsskrift”, 3:dje häftet.
