de äldsta spåren som menniskor qvarlemnat efter deras tillvaro, ända till dess historien börjar meddela sitt ljus, torde man lätt finna, att utan bronsantiqviteter kommer forskningsserien att afbrytas i midten, och just der den måste vara lärorikast och intressantast, såsom innefattande det stadium i utvecklingen, då menniskan utträdde ur vildhetstillståndet, in i den första egentliga civilisationsperioden, genom att till sitt biträde hafva erhållit den första metallen.
Om denna författning blefve till alla delar iakttagen, så att den enskilde ej finge samla hos sig antiqviteter äfven af brons, så vore den vetenskapliga fornforskningen i Sverige omöjlig.
Måhända föreställer sig en och annan att det är nog för fornforskaren att han en eller annan gång har tillträde till föremålen för sin forskning; men denna mening skulle röja en allt för stor obekantskap med beskaffenheten af dessa slags studier.
Hvar och en som sysselsatt sig med studierna af hvilken som helst naturhistorisk vetenskap: zoologi, botanik, palæontologi m. m. vet ganska väl, att man deri icke kan taga ett enda steg framåt utan tillgång till samlingar, med hvilka man när som helst kan noggrannt jemföra de nya fynd. man vill ordna och beskrifva. Denna af hvarje naturforskare kända sanning önskar jag att man ville allvarligt behjerta. Men om ständigt tillgängliga samlingar äro nödvändiga för naturforskaren, äro de det i ännu högre grad för fornforskaren. Den vetenskap han söker bearbeta, den förhistoriska arkeologien, har, såsom vi förut nämnt, till föremål att intränga uti och upplysa den dunkla tiderymd af skymning eller fullkomligt mörker, som föregår hvarje folks egentliga historia, och för detta ändamål har han intet annat hjelpmedel att använda än den qvarlåtenskap som det folk, hvars förhistoriska tid han vill upplysa, har lemmat efter sig. Och härvid förekommer en mängd frågor af olika slag, som fornforskaren bör söka utreda.
Låtom oss, för exempels skull, taga för oss den kulturperiod i vår skandinaviska nord, som blifvit kallad bronsperioden, och som i synnerhet varit föremål för diskussioner i de internationela fornforskaremöten, hvilka under de senare åren blifvit hållna i skilda länder af vår verldsdel. Qvarlåtenskaperna efter det folk, som lefvat och verkat under denna, från oss vidt aflägsna tidsperiod, kunna lemna oss många värdefulla upplysningar rörande deras
