mer än troligt, att denna öppning å Thorsbjergshjelmen till en del varit täckt med ett nu förloradt stycke, som på visst sätt svarat mot visiret på senare tiders hjelmar.
Hjelmar förekomma för öfrigt så sällan i fynden från Nordens jernålder, att man utom de två nu omtalade ej torde känna mer än en enda, hvilken är anträffad i en i flere afseenden märkvärdig graf, som år 1855 upptäcktes vid Ultuna i Upland. Denna hjelm är af jern, men bar en hjelmkam af brons i form af en orm[1]; hjelmen, som torde förskrifva sig från vikingatidens början, liknar i anseende till arbetssätt och form den del af Thorsbjergshjelmen, som betäckt hjessan.
Till ungefär samma tid som detta fynd från Ultuna höra troligen några i ett stenröse vid Björnhofda på Öland funna mindre bronsplåtar med figurer i upphöjdt arbete. Bland dessa figurer ses äfven några män med hjelmar, hvilka äro prydda dels med djurbilder dels med högt uppstående egendomliga hornlika utsprång.[2]
Af sköldarne har i allmänhet vanligen endast den på midten sittande, till handens skydd tjenande sköldbucklan bibehållit sig. Denna buckla är vanligen af jern; under jernålderns äldre del någon gång af silfver, brons, trä eller vidjeflätning. Utom bucklorna har man i fynden från sistnämnda tid äfven anträffat sköldhandtag af brons eller jern, samt beslag för sköldens kant af jern, brons och silfver.
Sjelfva sköldarna voro af trä och hafva derför endast under särdeles gynnsamma förhållanden kunnat bevaras till vår tid. Så har man t. ex. i den nyss nämnda Thorsbjergs mosse[3] samt i några andra danska torfmossar funnit en mängd sköldar af trä från den äldre delen af jernåldern. De äro alla runda och
- ↑ Hjelmen var då den hittades sönderfallen; den är afbildad i »Teckningar ur Svenska Statens Historiska Museum», af B. E. och H. Hildebrand, I pl. 6. En teckning visande, huru hjelmen torde hafva sett ut då den var hel, är meddelad fig. 322 å sid. 237, första delen af »Sveriges historia».
- ↑ Bronsplåtarne äro afbildade af Montelius i »Svenska fornsaker», fig. 519 och 520, samt i Vitterhets-Akademiens Månadsblad, 1872, s. 89.
- ↑ Engelhardt, »Thorsbjerg Mosefund», pl. 8; Montelius »Lifvet i Sverige under hednatiden», fig. 54, och »Sveriges historia» 1:a delen, fig. 251.
